Berit Jägermyhr svarar och tipsar!

Jaa, alltså, hörni... Aldrig får man vara riktigt glad!

Knappt har man hunnit börja glädja sig åt alla pigga pippisar som kvittrar i vårsolen förrän öronen plötsligt fylls av de dumma tamfåglarnas tröstlösa skrikanden. Välmenande hussar och mattar ställer sina fjäderfäns burar i fönstren så fort tempen kryper upp över 15 grader!
Ursäkta mig, men burfåglar har väl i jösse namn inget att sjunga för? Alltså, det kanske bara är jag som inte förstår, men sitter man i bur från kläckning till ryggläge så kan man väl åtminstone låta bli att gapa så förbaskat?!

Nej, nu ska vi inte prata djurhållning! Vi kastar oss istället över dagens fråga:

Robert har bekymmer som känns lite viktiga att ta upp i stundande sol- och badtider. Så här skriver han:
"I mitt liv som vindsurfare ställs man ofta inför dilemman och problem. Här kommer det senaste i raden, den här gången gällande bommen (den man håller i):
Kolbommen har en speciell sandwischkonstruktion i ändarna av monocoquerören och håller för det mesta.
Alubommarna har styvare rör och är utan skarvar i fronten. Finns både med smalt och lite tjockare grepp. Alla bommar kommer utrustade med ett frontbeslag som får masten att sitta stenhårt på alla typer av master. Snälla Berit - vilken ska jag välja?!?"

Jahahaa, du, Robert, det här är verkligen ingen lätt kokosnöt att bita hål på utan framtänder!
I thailand vet jag att de flesta surfare väljer kolbom på grund av de lätta och manöverdugliga egenskaperna. Detta enligt min man, som ofta är i Bangkok på affärsresa. Det är i och för sig inte ofta han får rast från de långa och svettiga affärsmötena han har med sina kvinnliga affärsbekanta på diverse hotellrum - men när det väl händer brukar han försöka ta sig ned till stränderna.
De hjälpsamma och glada värdinnorna på mottagningarna som min man ibland måste besöka för sin gikt, säger också att en riktigt styv bom är det bästa, oavsett smalt eller tjockt grepp.

Hoppas detta har gett dig lite lättnad, Robert, eller att du i alla fall kommit närmare en lösning. Du ska se att oavsett vad du väljer så får allt ett gott slut, eller som min man så gulligt brukar säga på engelska efter att ha varit i Thailand en månad - "happy ending"!

/B.

God morgon, alla latmaskar!

Ja, jag vet att ni inte är det, allihop, men jag tycker det är roligt att "skaka om i kräftburen" lite! Och är det någon som är en latmask - ja men FÖRLÅÅT SÅ MYCKET DÅÅ!

Nej, nu har det blivit dags att välja ut ett brev ur högen och den här gången faller min blick på Johans.
Johan, du skriver till mig att du är rädd för glasrutor. Att du inte kan gå förbi ett hus med skyltfönster, till exempel, för att du är rädd för att rutorna ska splittras och skyltdockorna ska ramla ut på dig. Eller att du inte kan sitta vid ett vanligt fönster för att du då tror att alla ska kunna se vad du tänker.
Det är ju en jättemärklig fobi, Johan, och du låter, om du ursäktar att jag säger det, faktiskt inte riktigt klok. Men, som jag alltid brukar säga: inget är så trasigt att det inte går att laga! Ja, om det inte är gjort av porslin, överkört av en ångvält, nedsprejat med napalm, nedmalt och sen gjorts till mjöl som man sen bakat scones av och ätit upp och sen har den personen dött och liket har bränts och askan har blvit spridd till havs. För då kan det bli lite knivigt.
Men så är ju inte fallet här, eller hur, Johan? Du är ju bara lite knäpp.

Vad jag tror du måste göra är att ta dig en funderare. Ställ dig själv frågorna: Varför har just jag fått den här fobin? På vilket sätt är det här mitt fel? Varför tittar alla så konstigt på mig? Är det kanske min frisyr? Borde jag inte gå och klippa mig? Och, ärligt talat, vad hjälper ett nyårslöfte om att gå på gym om man trycker i sig godis hela tiden? Bilringar är väl inte så himla kul?
När du har besvarat dessa frågor tror jag kanske inte att du kommer att må bättre, men du har i alla fall lagt grunden till en riktigt bra bok som du kan sälja. Det här ger dig möjlighet att finansiera det missbruk jag förutspår att du snart kommer att hamna i.

Ta hand om dig nu!

Kram från
Berit

Adam har skrivit och ställt en hel del frågor om vänskap.
Ja, det där är ju ett klurigt och snårigt område, hör ni. Till att börja med måste man kanske besvara frågan ”vad är vänskap?”

Ja, vad ÄR vänskap, egentligen?

Vänskap är någonting fint, något man måste vårda och vara rädd om. Annars kan vänskapen bli till något som inte är så fint, men mer om det senare.
En vän har man för livet om man har tur. Då följer det naturligt att kommunikation är av största vikt. Det här kan tyckas självklart och vi pratar ofta om det när det gäller kärleksförhållanden - men även i ett vänskapsförhållande är kommunikation A och O. Har man sagt A får man säga O, helt enkelt.
Jag tycker också att ärlighet, vänner emellan, är o e r h ö r t viktigt. Det ingår faktiskt i de tre förhållande-V:na som är Väsentligt, Viktigt och Varsamt. Följer man de här tre V:na så kommer man ganska långt, faktiskt.
Dem har jag kommit på själv. Men nu ska vi ju inte prata om mig.

Adam, din vän betyder mycket för dig, skriver du.
Då kanske det kan vara roligt om ni gör saker tillsammans, på det sätt som du beskriver? Du kanske inte ska vara för snål med dig själv? Och vill han stoppa fingret i dig - ja, det kanske är det som krävs för att du ska fortsätta få presenter?

Kort sagt: var glad och nöjd för vet du vad? En björntjänst gör ju ingen glad. Var nöjd med livet som vi lever här!

/B

Hej Maria!

Jag blev jätteglad över ditt fina brev. Vad roligt att du äntligen har börjat måla av dina drömmar i fingerfärg på glasskivor. Vi är många som har den här hobbyn och som gärna ser att den upphöjs till egen gren i vinter-OS, precis som du skrev i ditt brev. Jättefina illustrationer, förresten!

Nu till din fråga.

Nej, det är jättesvårt att skulptera i bajs. För mig personligen har det aldrig lyckats att bli något annat än just bajskorvar. Jag misstänker att det kan ha att göra med min diet - jag lever ju på enbart sockerärtor. Du ska nog inte fundera på detta som ett karriärsdrag, tycker jag.

Jaja, lycka till, vad du än väljer.

Och har du vägarna förbi så titta gärna in på kontoret så knäcker vi en vinare ihop.

mvh

Berit